Om våldsutövaren är en nuvarande eller tidigare partner, en förälder, ett barn eller en annan nära släkting eller närstående person, talar man om våld i nära relationer eller inom familjen. Våld mot kvinnor avser varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang. Våld mot kvinnor är en globalt betydande människorättsfråga som gäller kvinnornas hälsa och jämställdhet. Våld mot kvinnor och våld i nära relationer förekommer i alla kulturer, samhällsklasser och åldersgrupper.

Till sin karaktär kan våldet vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Till exempel våld mot barn, äldre personer eller personer med funktionsnedsättning kan också vara försummelse eller förhindrande av att de grundläggande behoven tillgodoses. Ofta förenas och varvas olika former av våld så att en och samma person samtidigt eller med tiden utsätts för flera olika former av våld.

I Finland har nästan varannan kvinna blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld eller bägge någon gång i livet. Enligt enkätundersökningar har ungefär en lika stor del av männen och kvinnorna blivit utsatta för våld i parrelationen, men det allvarliga våldet riktas oftare mot kvinnor och kvinnorna får mer och allvarligare skador av våldet än männen. Största delen av dem som dött till följd av våld i parrelationen är kvinnor.

Våldet tar sig uttryck på olika sätt i människorelationer beroende på livssituation, ålder och sätt att tänka. Ibland kan våldet börja på ett så diskret sätt att offret inte kan identifiera det som våld. Våldet kan börja till exempel med att våldsutövaren kallar offret vid öknamn, begränsar offrets ekonomi eller isolerar offret från människorelationer. Det är viktigt att bryta den onda cirkeln av våld i tid så att våldet inte blir långvarigt eller utvecklas och blir allvarligare. Man behöver inte godkänna eller tåla det minsta våld.

Nedan finns information om olika former av våld och vad allt dessa former kan innebära.

  • Fysiskt våld: till exempel att knuffa, slå, sparka, lugga, dunka huvudet mot föremål, klösa, riva, ruska om, använda skjut- eller eggvapen, hota med fysiskt våld
  • Psykiskt våld: till exempel att förtrycka, kritisera, kalla vid öknamn, visa förakt, kontrollera, begränsa det sociala umgänget, visa stark svartsjuka, isolera, förstöra saker, skada husdjur eller att hota med något av dessa eller med till exempel självmord
  • Sexuellt våld: till exempel våldtäkt, våldtäktsförsök eller påtryckningar för att förmå en person till olika former av sexuellt umgänge eller att tvinga till sex, hot om sexuellt våld, sexuellt förakt, tvinga till pornografi, förbjuda användning av preventivmedel, tvinga till abort, begränsa den sexuella självbestämmanderätten
  • Ekonomiskt våld: till exempel att hindra självständig användning av pengar, hindra deltagande i ekonomiska beslut eller tvinga en person att ge sina egna pengar till någon annan, hota med ekonomiskt våld eller utpressning
  • Förföljelse: till exempel upprepad icke önskad kontakt, att sprida falsk information om en person, förstöra egendom, skrämma, följa, observera, att kapa och missbruka uppgifter om en person
  • Illabehandling eller försummelse: till exempel att lämna ett barn, en äldre person eller en person med funktionsnedsättning utan vård, hjälp eller omsorg i situationer där personen är beroende av dessa, att skada en annan person med läkemedel, alkohol och andra droger, kemikalier eller lösningsmedel
  • Kulturellt eller religiöst våld: till exempel att tvinga på någon en religiös övertygelse, hota med våld eller utöva våld med hänvisning till religion eller kultur, såsom s.k. hedersvåld, hota med något med koppling till religionen

Våld i nära relationer får ofta mycket allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser. Våld i nära relationer kan orsaka fysiska eller psykiska skador, störa utvecklingen, vara orsaken till att de grundläggande behoven inte tillgodoses eller leda till döden. Därtill påverkar våld i nära relationer ofta de sociala relationerna. Närstående, framför allt barn, blir tvungna att lida på grund av våld i nära relationer trots att våldet inte direkt riktar sig mot dem. Att bevittna våld mellan familjemedlemmar är för barn lika skadligt som att själv vara föremål för våldet.

Våld i nära relationer förblir sällan en engångsföreteelse. Om man inte ingriper i våld i nära relationer, har våldet en benägenhet att upprepas, öka och bli allvarligare. Så länge som våldet hemlighålls inom hemmet eller parrelationen, kan det leva vidare och bli långvarigt och allvarligt utan att någon hindrar det. Det första steget för att bryta sig loss från den onda cirkeln av våld är att tala och söka hjälp. Genom att glänta på dörren till våldet och berätta om sina erfarenheter är det möjligt att ta sig ur en situation som känns hopplös.

Ta det första steget. Ring.

Om du är tvungen att vara rädd eller på din vakt hemma, i parrelationen eller i sällskap av dina närstående, är dessa relationer inte sådana som de borde vara. Vänta inte på att situationen blir värre, låt den inte ens fortsätta som den är. Ju snarare du vågar tala om dina erfarenheter, desto snabbare kan situationen börja bli bättre.

På Nollinjen får du stöd av en yrkesperson som lyssnar på dig och som du kan samtala konfidentiellt med, utan att behöva vara rädd för konsekvenser. Personalen på Nollinjen hjälper dig att förstå din situation, ändra den och komma vidare. Att tala är det första steget för att få ett slut på våldet.

 


 

Startsidan (på svenska)
Frågor och svar
Om Nollinje
Material